Den 7 september föll stora mängder regn på kort tid i Västernorrland. Skyfallen ledde till urspårade tåg, bortspolade banvallar och skadade vägar. En studie som presenterades tre veckor tidigare varnade för att jordskred, erosion och översvämningar riskerar att bli långt vanligare till följd av klimatförändringarna.
Det är Statens geotekniska institut (SGI) som tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram en fördjupad analys som pekar ut ett antal områden där den ökade risken för ras och skred bedöms vara särskilt stor.
Enligt analysen kan antalet ras och skred öka med hela sex gånger om inga särskilda insatser vidtas. Bakgrunden är att befintliga bebyggelsen och infrastrukturen varken är anpassad för de klimatförändringar som redan skett – eller som väntas i framtiden. SGI redovisar i sin analys tio nationella områden med ”komplexa klimatrelaterade hot”. Bland dessa finns Västkusten, Göta älv-dalen, Jämtlandsfjällen, mellersta Dalälven samt den nu drabbade mellersta Norrlandskusten.
Skyfallet som drabbade Västernorrland i början av september innebar bland annat att en bergssluttning i trakterna av Sollefteå eroderades bort. Detta fick till följd att större och mindre vägar skadades eller helt spolades iväg.
Allvarligast skadades stambanan mellan norra och södra Sverige genom att järnvägsbanken på en längre sträcka spolades bort av vattenmassorna och rälsen blev hängande i luften. Återställningsarbetet försvårades av att två godståg spårade ur, varav ett i så pass oläglig och skadad terräng att det tagit flera veckor att bara förbereda för att lyfta bort tåget från den skadade rälsen.
För två år sedan inträffade en liknande olycka utefter ostkustbanan i Hälsingland. Det som förenar dessa olyckor är att det vid båda olycksplatserna förekom stora arealer av kalhyggen. Kalhyggena minskar skogens förmåga att fånga in och stoppa de vattenmassor som uppstår vid skyfall och på båda olycksplatserna fick detta förödande konsekvenser i form av stora skador på infrastruktur och byggnader.
SGI:s studie beräknar att de direkta årliga skadekostnaderna för ras och skred väntas öka med tio gånger fram till år 2100, till följd av ett förändrat klimat, om inga åtgärder vidtas. Från 50 miljoner årligen till 500 miljoner årligen. I sammanhanget bör dock nämnas att slutnotan enbart för jordskredet som spolade bort delar av E6 utanför Stenungssund 2023 landade på över 550 miljoner. SGI:s beräkningar kan alltså vara för låga.
Studien understryker det Veckans Nyheter länge argumenterat för när det gäller klimatuppvärmningen: det krävs dubbla åtgärder för att klara denna kris. Dels kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser och därmed hejda den globala temperaturökningen. Dels omfattande åtgärder för att anpassa samhället till de klimatförändringar som redan skett – och de som väntar i framtiden. Detta kräver dock ett brott med dagens kapitalistiska maktstrukturer – som bygger på kortsiktig vinstjakt.