I april tidigare i år publicerade Sveriges Lärare en rapport under namnet ”Marknadsskolan: en förlust för samhället”. Rapportens syfte var att belysa många av de systemfel och konsekvenser som ”marknadiseringen” av skolan har fört med sig. Som en del av rapporten deltog 1400 lärare via enkät, där det visade sig att en överväldigande majoritet, även bland lärare som själva arbetar på vinstdrivande skolor, var emot att skolor ska kunna ta ut vinst utan att återinvestera.
”Marknadsskolans inträde i det svenska skolsystemet har gjort att allt fler vårdnadshavare och elever ser sig som kunder. Och en kund förväntar sig alltid ha rätt, med följden att lärare utsätts för orimliga krav, otillbörlig påverkan på betygsättning och till och med regelrätta hot.”
– Anna Olskog, förbundsordförande Sveriges Lärare
Begreppet marknadsskola förekommer ofta i den debatt som pågått sedan valfrihets- och friskolereformen infördes i början av 1990-talet och refererar till skolor som styrs av marknadslogik där undervisning blir till en vara och elever blir till kunder. Ovanstående citat summerar många av de konsekvenser som marknadsskolan fört med sig. Men den värsta konsekvensen, något som är unikt för det svenska skolväsendet, är det faktum att skattefinansierade skolor kan dela ut vinster till aktieägarna – ett fenomen som tyvärr blivit allt vanligare.
När vi talar marknadsskolor och vinstutdelningar så handlar det om s.k. friskolor. Det måste dock betonas att alla friskolor inte är ett problem. Inom ramen för friskolesystemet erbjuds exempelvis undervisning inom alternativa pedagogiska inriktningar som Montessori och Waldorf, men även olika former av personalkooperativ som kan bedriva verksamhet på orter/områden där kommunen själv inte gör det. Men det har skett en klar och tydlig förskjutning av friskolan. När friskolereformen infördes 1992 fanns det 77 fristående grundskolor som då motsvarade ca 0,8 procent av hela skolväsendet. Endast 1,5 procent av dessa bedrevs då som aktiebolag. Idag har andelen friskolor ökat till 18 procent av Sveriges skolor. Och hela 70 procent av dessa drivs som aktiebolag!
För att ge några konkreta exempel från rapporten på hur vinstjakt och ”marknadisering” har påverkat skolan:
- I snitt 4 av 10 tillfrågade lärare, oavsett skolform, beskriver att de upplevt sig påverkade av antingen rektorer eller vårdnadshavare att sätta högre betyg än motiverat.
- 2 av 10 lärare beskriver att skolan ibland eller ofta använder sig av marknadsföring på ett sätt som vilseleder elever och vårdnadshavare om undervisningens kvalitet. Av dessa var det en betydande större andel som arbetat på friskolor än på kommunala skolor.
- 6 av 10 gymnasielärare på friskolor svarade att tillgången på ändamålsenliga lokaler var dålig. Bland kommunalt anställda gymnasielärare var motsvarande siffra endast 2 av 10.
Sveriges Lärare hänvisar även till en rapport från Idéburna Skolornas Riksförbund från 2025, som visar att icke vinstdrivande skolor har högre lärartäthet, högre lärarbehörighet samt mindre skolenheter än vinstdrivande friskolor.
En del av bakgrunden till rapporten från Sveriges Lärare är att det pågår flera statliga utredningar om skolans och friskolesystemets framtid. Rapporten utgör fackets och lärarnas inlägg i debatten. De statliga utredningarna vill begränsa möjligheten att ta kunna ta ut vinst inom skolan. Detta ser många lärare som ett bra steg i rätt riktning. Men rapporten talar också sitt tydliga språk: Det räcker inte med att begränsa vinsten. Som vi skrev inledningsvis: en överväldigande majoritet av lärarna i grund- och gymnasieskolan – även de som arbetar på fristående skolor – motsätter sig att skolor ska kunna ta ut vinst utan att återinvestera pengarna i verksamheten.
Till och med utbildningsminister (tidigare skolminister) Lotta Edholm har uttalat sig i ämnet, där hon sagt att det exempelvis inte ska vara möjligt för en skola att tjäna pengar på att dra ner kvalitén. Detta är en omvändelse under press. Liberalerna, som Edholm tillhör, har hört till friskolesystemets ivrigaste försvarare i flera årtionden – tillsammans med övriga borgerliga partier. Det är dock inte tillräckligt att enbart förhindra skolor att tjäna pengar genom att dra ned på kvaliteten.
Rapportens slutsats är tydlig: Vinster och ”marknadisering” inom skolan måste bort!