Det har nyligen kommit en utredning ”Allmänna sammankomster och Sveriges säkerhet” (SOU 2024:52), som regeringen tillsatte år 2023. Detta som ett sätt att komma åt de koranbränningar som man uppfattade som ett hot mot den svenska NATO-ansökan samt ökade risken för terrorhandlingar riktade mot Sverige och svenskar utomlands.
Efter att utredningen tillsattes har Sverige blivit medlem av NATO, plus att koranbränningarna nu mer eller mindre har upphört. Detta till trots har regeringen kommit fram med ett förslag som kan innebära att demonstrations- och mötesfriheten inskränks. Från att man tidigare riktade in sig uteslutande på koranbränningarna, så föreslås möjligheter till begränsningar av rätten till allmänna sammankomster överhuvudtaget, detta om man finner att sammankomsterna skulle hota den nationella säkerheten. Lagändringen föreslås träda i kraft fr.o.m. 1 juli 2025.
Den myndighet som ska bestämma om en allmän sammankomst ska vara tillåten eller inte är polismyndigheten. Polisen ska även kunna väga in bedömningar gjorda av Säkerhetspolisen och Utrikesdepartementet. I dessa fall kan rättssäkerheten sättas på spel eftersom man helt kan slippa att motivera varför en demonstration inte får genomföras. Detta har också Journalistförbundet påpekat i sitt remissvar till utredningen. Man konstaterar att rikets säkerhet är ett så pass vitt begrepp att det riskerar att leda till en stor grad av godtycklighet, och kan leda till en kraftig inskränkning av yttrandefriheten.
Stark kritik från Journalistförbundet
Journalistförbundet menar också att utredarens förslag kan leda till problem för fackföreningsrörelsen, eftersom denna också sysslar med frågor som är internationella. Det skulle kunna hända att ett förbund är engagerat i någonting som är känsligt ur säkerhetssynpunkt och som inte gillas av ett annat lands regering. I sämsta fall skulle alltså andra länders regeringar kunna medverka till att inskränka yttrandefriheten i Sverige.
Ett annat problem med förslaget är att det riskerar att leda till fler icke-tillståndsgivna demonstrationer. Om en arrangör inte har sökt något tillstånd, kan inte demonstrationen upplösas eller lagföras enligt de vanliga kriterierna, vilket i sin tur kan leda till en sämre förutsägbarhet när det exempelvis gäller en demonstrations karaktär.
Dessutom kan möjligheten för personer som inte är svenska medborgare, att få arrangera eller ens delta i demonstrationer, begränsas. Enligt Journalistförbundet kan detta bli en kraftig inskränkning av de demokratiska fri- och rättigheterna för människor som inte har svenskt pass. Man skriver också att man tror att förslaget kan bryta mot Europakonventionen när det gäller proportionalitet.
Grundlagen rundas
Förslaget innebär också att grundlagen inte behöver ändras för att genomföra dessa inskränkningar av rätten till allmänna sammankomster. Detta är märkligt eftersom demonstrations- och mötesfriheten regleras i grundlagen och denna står över vanliga lagar. Utredarens förslag handlar istället om en ändring av ordningslagen. De straff som det talas om för icke-tillståndsgivna demonstrationer handlar om böter eller eventuellt fängelse i upp till 6 månader. Detta för någonting som enligt grundlagen inte är olagligt (att demonstrera utan tillstånd)!
Riskerna med den förmodade lagändringen är uppenbara. Vad som är ett hot mot rikets säkerhet skulle kunna tolkas väldigt brett. Om vi t.ex. tänker oss att USA hamnar i ett krig på andra sidan jordklotet – exempelvis i Iran eller Jemen (och Sverige är med och bistår USA som en lydig vasallstat) då skulle t.ex. demonstrationer som motsätter sig svenskt deltagande i USA:s krig kunna förklaras som ett hot mot rikets säkerhet och därmed inte få tillstånd. Detta kan låta långsökt men lagen kommer att ge vida möjligheter för tolkning och ingen vet hur det i slutänden kommer att bli.
Man måste fråga sig varför ändringarna av ordningslagen genomförs nu. Som redan påpekats ovan har koranbränningarna i Sverige stort sett upphört samtidigt som landets NATO-medlemskap är klart. Trots detta går regeringen vidare och breddar möjligheten att inskränka rätten till allmän sammankomst.
Till sist: Om en situation uppstår som här beskrivits, där protester mot USA:s (och Sveriges) krig bedöms hota den nationella säkerheten, måste man ändå vara beredd att gå ut och demonstrera. Man får helt enkelt se till vad som är legitimt – inte till vad som är lagligt.